Europa går före.
Debatten saknas trots att Storebror tillåts se mer i EU än i USA.
SYDSVENSKAN 060523
I kampen mot terrorism och annan brottslighet får polis- och säkerhetsorgan allt större möjligheter att övervaka medborgarnas privatliv: var de är och hur de rör sig, vem de kommunicerar med, vad de då säger.
Av nyhetsrapporterna får man lätt intrycket att USA, efter 11 september-attackerna, leder utvecklingen. The PATRIOT Act är väl en skandal?
Det kan diskuteras, men Europa ligger hursomhelst före. Att Storebrors-reformer i USA får stor uppmärksamhet hos oss beror på att där finns en levande debatt och att tongivande amerikanska tidningar skriver mycket. I Europa händer mer men skrivs mindre.
Att jämföra utvecklingen i USA med den i 25 EU-länder är inte lätt. Visserligen kan man säga att EU:s s k Haagprogram från 2004 för "frihet, säkerhet och rättvisa" markerar unionens ambition att skapa effektiva övervakningsmekanismer, och att det inte finns något motsvarande policydokument i USA, men hur långt EU:s medlemsländer faktiskt går bestäms ännu i hög grad av de nationella parlamenten.
+ Bara på ett område är jämförelsen lätt. Det beslut om omfattande loggning av hur människor kommunicerar i tele- och datanäten (data retention) som bl a vår justitieminister Bodström har lyckats driva igenom på EU-nivå saknar motsvarighet i USA.
+ Motståndet mot biometrisk identifiering (med fysiska särdrag som t ex fingeravtryck eller DNA-information) är starkare i USA och planerna på att implementera sådan teknologi, bl a vid gränskontroller, längre framskridna i Europa.
+ Avlyssning, inte bara loggning, av tele- och datakommunikationer kräver domstolsbeslut i USA, även om president Bush och spionorgan som NSA och CIA hävdar motsatsen. I många EU-länder är domstolsbeslut inte nödvändigt.
+ Att företag som erbjuder bredbandsuppkoppling är skyldigt att utforma sina tekniska system så att hemlig avlyssning underlättas är normalt i Europa men omstritt i USA.
Att Europa går före kan sannolikt förklaras med både kulturella och praktiska faktorer. Den extrema individualism som präglar amerikansk politisk kultur gör att fri- och rättigheter väger tyngre där. Europas tradition är, vad gäller relationen mellan stat och medborgare, mer komplicerad.
Eftersom vi inte talar samma språk kan vi heller inte diskutera problemen annat än nationellt. Därmed kan Bodström med framgång använda samma taktik som tonåringen som vill ha tillstånd att vara ute en timme längre:
-Alla andra får ju! Varför inte jag?
Alla andra poliser får bugga, varför inte våra? upprepar Bodström så fort han får ordet.
Frågan är dock hur viktig jämförelsen mellan Europa och USA egentligen är? Båda maktblocken är på väg åt samma håll. Det är det allvarliga.
I USA är det många som betonar "accountability", en term utan bra svensk motsvarighet. Det handlar om möjligheten att utkräva ansvar. Polisiärt arbete måste moderniseras. Vi arbetar, studerar, umgås och roar oss numera i former som bygger på tele- och datakommunikation. Brottsbekämpning måste fungera även i helt eller delvis virtuella miljöer.
Europa går för långt på flera punkter, men det större problemet är bristen på "accountability". Bodström och hans själsfränder vill modernisera allting utom de mekanismer som ska hindra staten att missbruka sina befogenheter.
Anders R Olsson