Svenskt diktaturstöd
DAGENS NYHETER 070315
(Texten skriven tillsammans med övriga styrelsemedlemmar i Sveriges Författarförbund.)
Debatten om att ge Försvarets Radioanstalt, FRA, möjlighet att avlyssna all tele- och datatrafik som korsar landets gränser är vilseledande på flera sätt. Så används nu argumentet "skydd för personlig integritet" av både anhängarna till reformen, som försvarsminister Odenberg, och motståndarna. De senare talar om svenska medborgares integritet. Vilka Odenberg syftar på är mer oklart, men det låter ju bra, och i krig och politisk debatt tycks det mesta vara tillåtet.
En annan svaghet i debatten är att viktiga aspekter förtigs. Som styrelseledamöter i Sveriges Författarförbund ansluter vi oss bestämt till motståndarsidan och måste påpeka att det alls inte bara handlar om svenskars integritet. Det handlar om liv och frihet för dissidenter - inte minst kontroversiella författare – över hela världen.
Författarförbundet har kontakter med hundratals författare som verkar i totalitärt styrda stater. Många av dem, Jordanien, Pakistan och Egypten för att nämna några exempel, samarbetar idag med USA:s och andra västliga underrättelsetjänster, däribland Sveriges. Författare i dessa länder har hittills kunnat meddela sig med svenska författarkollegor under löfte om att deras e-brev och telefonsamtal i varje fall inte avlyssnas av spioner i Sverige. Går FRA-förslaget igenom måste de av våra kollegor som arbetar under hot om förföljelse i hemlandet passa sig för kommunikation med svenskar.
För människorättsorganisationer, t ex Amnesty International, utgör regeringens förslag också ett påtagligt hot. Hur många av de politiskt förföljda som Amnesty vill skydda vågar kommunicera med organisationens svenska medlemmar om spioner kan ta del av korrespondensen?
Hur ska de flyktingar som i Sverige sökt en fristad undan förföljelse reagera? Vågar de ha kontakt med vänner, anhöriga och regimkritiker i hemlandet?
Idag tycks det främst vara människor från Mellanöstern och västasien, och i första hand muslimer, som drabbas av den terroristnoja som sveper genom världens underrättelsetjänster, de som byter information – ”äpplen mot päron”, som det brukar heta - med varandra. Målen kan dock växla. För inte länge sedan var det kurder som av svensk säkerhetspolis utpekades som särskilt mordiska. Om några år kan det vara ryssar.
Sommaren 2008 står Sveriges Författarförbund som värd för en stor internationell författarkonferens. Måste vi varna de författare och översättare som vi tänker bjuda in för att nämna känsliga frågor i all korrespondens med oss?
Ja, sannolikt. FRA-reformen innebär ju att vi inte kan garantera att brevväxlingen är skyddad. Vi vet inte vilka säkerhetstjänster runt om i världen som får kopior av dessa meddelanden eller hur innehållet senare brukas eller missbrukas.
FRA-reformen riskerar alltså att isolera Sverige från viktiga kontakter med omvärlden, vilket i sin tur får återverkningar på svenskars förutsättningar för politisk aktivitet och möjligheter till ett fritt åsiksutbyte. Hur ärlig och öppen vågar en människa vara i sina kontakter med omvärlden när han/hon vet att allt kan fastna i registren?
-Vågar jag skicka e-post till vännen X som är kritisk mot regimen i Pakistan? Vågar hon svara?
-Kan jag ta risken att tala med min svåger i Amman om den senaste politiska utvecklingen i Jordanien?
-Törs jag söka på nätet efter extrema politiska rörelsers webbplatser i X-land, Z-land eller Y-land?
Ofta blir det rationella svaret "Nej". Vi kan inte veta i vilka sammanhang uppgifter om våra kontakter med människor i andra länder dyker upp.
En portalparagraf i Författarförbundets stadgar är försvaret av yttrandefriheten. En yttrandefrihet värd namnet måste också innebära en rätt till privat kommunikation som inte är avlyssnad.
Förslaget att låta FRA kontrollera alla samtal som korsar Sveriges gränser utgör det hittills mest upprörande exemplet på den utveckling mot ett kontrollsamhälle som den hysteriska och USA-ledda kampen mot terrorismen hotar att leda till. Sveriges Författarförbund kräver att förslaget stoppas.
Aimée Delblanc, Stefan de Vylder, René Vázquez Díaz, Christer Hermansson, Svenolof Karlsson, Katarina Kieri, Karl Lindqvist, Namdar Nasser, Anders R Olsson, Marie Louise Ramnefalk, Marie Peterson, Viveka Sjögren, Oline Stig, Eva Susso, Mats Söderlund (ordförande)