Tidiga tecken. Udda grupper märker samhällets ökande kontrollbehov.
SYDSVENSKAN 070531
En man som genomgått könsbyte, en mohawkindian och en kriminalreporter - vad har de gemensamt? Svaret är att de tidigare än andra märker vad det framväxande kontrollsamhället innebär.
Vid årets internationella medborgarrättskonferens för datanördar, Computers, Freedom and Privacy i Montreál, slog de an tonen. De presenterades som samhällets "kanariefåglar". Förr tog gruvarbetarna ofta med sig en burfågel under jord därför att den tidigare än människor reagerade på den farliga koloxiden.
Mara Kiesling är USA-medborgare och hette före sitt könsbyte Mark. Hennes problem är de nya krav på identitetshandlingars innehåll som ställs efter 2001, och att sådana handlingar ska visas upp i allt fler sammanhang. Av Maras ska framgå att hon har genomgått ett könsbyte.
Att behöva skylta med det på banken, i sjukvården och andra vardagssituationer är både riskabelt och obehagligt. Värst är dock att resa. Vid gränskontroller i västvärlden anses det automatiskt misstänkt att en (biologisk) man vill resa på en kvinnas pass. Inget land tycks ha rutiner för att bemöta sådana personer vid gränsen. Det kan t ex ta timmar att reda ut hur en kroppsvisitering ska gå till.
Till länder där könsbytare uppfattas som direkt perversa eller en kränkning av Guds ordning kan det vara direkt livsfarligt att resa.
Indianen Russel Roundpoint har också problem med gränspassager. Mohawkernas område heter Akwasasne och ligger i skärningspunkten mellan tre delstater i två länder: Ontario och Quebec i Kanada och New York i USA. För att ta sig till arbetet, för att handla, för hälsa på släkt och vänner måste han varje dag ägna timmar åt gränskontroller där misstänksamma vakter kräver att få veta vem han ska besöka, vad han ska göra och vad han tar med sig över gränsen.
Dave Jamieson är journalist i huvudstaden Washington. För något år sedan pratade han med Justin Robinson, en sjuårig pojke i ett bostadskomplex i ett typiskt lågstatusområde. De 112 lägenheterna hade nyligen renoverats och Justin trivdes bra med den nya lekparken, de fungerande hissarna och alla nymålade väggar. Däremot tyckte han att det ofta blev otrevligt när huset talade till honom. En förbryllad Jamieson började undersöka saken och fann att bostadsföretaget vid renoveringen hade installerat ett säkerhetssystem vars huvudkomponenter var övervakningskameror och högtalare.
Lekte Justin på fel plats, t ex bland buskar som planterats intill en husvägg för att hindra insyn i lägenheter på bottenplanet, kunde en högtalarröst ryta åt honom:
-Du där i röd tröja utanför 436! Bort från buskarna! Du övervakas!
De boende har inga möjligheter att svara på order eller tillrättavisningar. Företaget har liknande säkerhetssystem i flera bostadsområden, med målet att förebygga brott och vandalisering. Om det lyckas är ännu för tidigt att säga. Systemet prövas också i Middlesborough i England, världens mest kameraövervakade land.
Också i Sverige har vi "problemområden" och politiska ledare med stark tro på möjligheterna att bekämpa brottslighet med ny teknik. Var tas första steget?
I Rinkeby? Hjällbo? Rosengård?
Anders R Olsson