Journalistik som demokratins lim.
SYDSVENSKAN 070807
Thomas Jefferson, amerikanska vänsterliberalers guru framför andra, sade en gång:
-Vore det min sak att avgöra om vi skulle ha en regering utan tidningar eller tidningar utan en regering skulle jag tveklöst välja det senare.
Småningom blev han till USAs tredje president och utsattes för hätska angrepp i pressen. Då lät det annorlunda:
-Den som aldrig läser en tidning är bättre informerad än den som gör det. Vet man inget är man ju närmare sanningen än om man har huvudet fullt av lögner och felaktigheter.
Idag väller en skoningslös mediekritik fram i böcker och tidningar, och med "medier" menar kritikerna i USA som i Sverige vanligen journalister. Två professorer i journalistik, George Kennedy och Daryl Moen, vill med antologin What Good Is Journalism? (Vilken nytta gör journalistiken?) påminna om vårt behov av god journalistik och demonstrera att sådan fortfarande finns. Kennedys förord är på sätt och vis intressantare än bokens övriga, i och för sig välskrivna kapitel.
Journalistik är det "informationslim" som håller ihop ett demokratiskt samhälle, hävdar han, och amerikansk journalistik gör, med alla sina brister, just det. Kennedy vänder sig särskilt mot den i USA vanligaste mediekritiken, den som anklagar journalisterna för att vara "liberaler", alltså vänstervridna.
Precis som vetenskapsmannen studerar varje detalj i sitt experiment men sällan funderar över själva laboratoriet, skriver han, granskar kritikerna av vår tids journalistik den dagliga rapporteringen och finner den vänstersinnad utan att upptäcka hur konservativ själva institutionen "nyhetsrapportering" är. Den strävar efter status quo, efter att upprätthålla samhället så fritt och rättvist som det enligt klassiska amerikanska ideal ska vara.
I de följande kapitlen påminner skribenterna om all den viktiga journalistik som har producerats under 200 år - och fortfarande produceras. Där finns en hyllning till den reklamfria och populära National Public Radio, en kärleksförklaring till USAs kanske bästa småstadstidning The Anniston Star, och en imponerande uppräkning av viktiga journalistiska avslöjanden i små som stora massmedier om brott och girighet, orättvisor och inkompetens.
I kapitlet om hur datorer kan användas för kunskapssökning påminns man om hur mycken undersökande journalistik som är möjlig i USA men omöjlig i Sverige eftersom våra myndigheter inte behöver lämna ut offentliga handlingar i digital form. Åtskillig diskriminering och andra missförhållanden har kunnat avslöjas av amerikanska journalister som hämtat rådata från myndigheter och sedan kompletterat och bearbetat materialet med egen dator. Sverige borde antingen skaffa sig offentlighetsprincip som fungerar i IT-samhället eller sluta skryta med den vi har.
Blir man som läsare övertygad om värdet av vår tids journalistik? Nja, inte heller i denna bok möter journalistikens försvarare sina kritiker. Det finns god journalistik, visst. Det finns dålig också. Men det är ju inte ytterligheterna som avgör. Vilka kvaliteter har den typiska journalistiken, den som i långa loppet formar människors föreställningar om samhället och världen?
Anders R Olsson