Hål i FRA-lagen
Slaskformuleringar ger möjlighet att inhämta vad som helst
SYDSVENSKAN 2008-06-19
Lager på lager av integritetsskydds-fernissa stryks nu på den FRA-lag som uppenbarligen kommer att antas i oförändrat skick. Tillsammans med beslutet om att tele- och internetoperatörerna måste lagra alla uppgifter om kundernas elektroniska kommunicerande innebär FRA-lagen ett kraftfullt brott mot svensk demokratisk tradition.
Staten får både praktiska möjligheter och rättsliga befogenheter att detaljgranska den enskildes mest privata kommunicerande, även när brottsmisstanke inte föreligger. Exakt hur dessa befogenheter kommer att utnyttjas vet ingen, men att de kommer att utnyttjas är säkert. De noder på internet från vilka FRA kan "tanka ner" tele- och datatrafik till sina datorer kostar flera hundra miljoner att bygga och driva. Enorma mängder politisk prestige har investerats i projektet. Hittar man inga terrorister med det nya redskapet blir man tvungen att hitta något annat som gör satsningen motiverad.
Den som har köpt en hammare för 300 miljoner kronor kommer att hamra, antingen han hittar några spikar att hamra på eller inte.
Det senast tillkomna lagret av fernissa består alltså av två nya granskningsorgan, dominerade av riksdagsledamöter. Just de personer och partier som under hårt motstånd drivit igenom övervakningssystemet och som absolut inte har råd med att uppgifter om regelbrott eller missbruk når offentligheten, de ska sköta kontrollen.
Observera att FRA-lagen är så formulerad övervakningssystemet kan användas till praktiskt taget vad som helst. Det ska handla om "yttre hot", något som regeringen villigt har gett exempel på men konsekvent vägrat avgränsa. Vilket hot i denna internationaliserade-globaliserade-gränslösa värld kan inte på något sätt definieras som "yttre"?
Och det finns fler hål i den schweizerost som kallas "lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet". Redan första paragrafen stadgar att signalspaning endast får ske när regeringen eller en myndighet som regeringen utsett har bestämt vad man ska spanas efter. Men:
"Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag."
Denna slaskformulering öppnar i praktiken möjlighet för FRA att inhämta vad som helst, när som helst. Vem - utanför kretsen av experter inom FRA - kan ifrågasätta vad FRA behöver inhämta för att "följa förändringar i signalmiljön" eller att utveckla tekniker och metoder?
Anders R Olsson