Lagreglera censur på nätet
SvD Brännpunkt 2010-04-21
Internets samhälleliga och ekonomiska betydelse blir bara större. Trycket på nätet ökar, och inte bara i kvantitativ mening: att antalet användare ökar, att de tjänster som erbjuds blir fler och alltmer sofistikerade, att informationsvolymerna växer. Också det politiska trycket ökar. Allt fler starka aktörer kräver ändringar i lagstiftningen eller, när det redan finns lagregler som gynnar dem, att efterlevnaden kontrolleras hårdare.
Demokratiska fri- och rättigheter står på spel. Inte konstigt alltså, att kontroverserna blir fler och tonläget högre. De flesta stridsfrågor - FRA-lagen, IPRED, ACTA, PUL, teledatalagring m fl - debatteras återkommande, både on-line och i gammelmedia.
Till de heta potatisarna bör dock läggas ytterligare en, en som fått alltför liten uppmärksamhet i relation till dess betydelse ur demokratisynpunkt: nätcensur genom filtrering. Internetoperatörerna kan med tekniska åtgärder blockera information/dataströmmar för medborgarna i en stat eller ett geografiskt område. Det senaste i raden av filtreringsprojekt drivs av Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som vill ha obligatorisk filtrering av barnpornografi inom unionen.
De stora Internet-operatörerna i Sverige började 2005 frivilligt filtrera just barnpornografi enligt polisens önskemål, men frivilligheten uppstod inte förrän dåvarande justitieministern Bodström hotat dem med tvingande lagstiftning. Innan s-regeringen avgick 2006 hann Bodström också föreslå filtrering för att bekämpa människohandel. Den borgerliga regering som efterträdde socialdemokraternas har föreslagit filtrering som medel mot terroristpropaganda och en statlig utredning (SOU 2008:124) har föreslagit filtrering av utländska spelsajter. Inget av dessa förslag har ännu realiserats, men inget av dem har heller avförts från den politiska dagordningen.
Inom EU är trenden densamma. Filtrering lanseras i olika sammanhang som medel mot ”det onda” på nätet, men över förslagen lägrar sig småningom - utom när det gäller barnpornografi - tystnaden. Inget utreds eller diskuteras. Uppenbarligen sitter lagstiftare i Sverige och andra länder med det fuktiga fingret i luften och väntar på opinionsvindar: Hur ska man förhålla sig till denna form av censur? Bör den utvidgas till mer än barnpornografi?
För politiska ledare med ambitioner att påverka Internet har filtrering en rad fördelar. Den fordrar ingen användning av statens våldsmonopol, d v s att människor spärras in eller utsätts för direkt tvång på annat sätt. Filtrering kan vara dold - det är ofta svårt för medborgarna att upptäcka att de faktiskt är utsatta för censur. Sist men inte minst kan ansvaret för filtrering, med hot eller andra påtryckningar, skjutas över på andra aktörer. Det finns alltså inga lagregler eller politiska beslut om den filtrering av barnpornografi som pågår i Sverige.
Som censurmetod har filtrering också sina begränsningar. Filtret blir aldrig hundraprocentigt effektivt. Nätanvändare med tillräckliga kunskaper kan kringgå det. Med all filtrering följer överblockering och underblockering, d v s filtret tar bort mer än avsett men missar samtidigt en del av det man försöker komma åt.
Filtreringen måste också, även om den är demokratiskt beslutad, omgärdas av sekretess. Ju mer information Internetanvändarna kan få om hur den går till, desto lättare får de att undvika den. Det blir alltså omöjligt för medborgarna att bedöma om den utförs på ett rimligt sätt, om den får oförutsedda konsekvenser eller om den missbrukas.
Australien satsar sedan flera år tillbaka på filtrering i stor skala – och där gäller det mer än barnpornografi. Brittiska parlamentet röstade för en vecka sedan igenom en lag som ger staten rätt att beordra filtrering för att bekämpa illegal fildelning. I Frankrike behandlar parlamentet på våren 2010 ett lagförslag med samma innebörd – allt tyder på att det går igenom.
Risken för att politiska makthavare eller Internetoperatörerna själva hoppar på någon plötsligt uppkommen opinionsvåg och startar nya filtreringsprojekt är högst reell. När undertecknad på hösten 2009 sände ut en enkät till ett dussin av Europas största operatörer med fråga om vad de filtrerade i olika länder kom inte ett enda svar. Locket är på.
Medborgarna behöver garantier mot att denna censurteknologi får spridning och normaliseras. Garantierna bör utformas nu, i ett någorlunda lugnt samhällsklimat. Inte senare, när politisk prestige eller någon massmedialt uppiskad åsiktsstorm gör förnuftsargument oanvändbara.
Anders R Olsson